Ilskna röda nissar

Dags idag för Fredrik Reinfeldt att bekänna färg. Har han lyckats sätta sig på impulserna att sparka "småministrarna"? Det hoppas jag innerligt. Av många skäl, men framför allt för stämningen i allianssamarbetet.

Det sägs att Mats Odell får gå, men han är ju faktiskt en nestor i sammanhanget. Lite ett alibi för den förra regeringens brist på erfarenhet att styra landet. Han och Carl Bildt. Åsa Torstensson sägs också få gå. Jag kan hålla med om att hon inte precis är medial, men hon har kunnat sina saker och för oss i Blekinge har hon inneburit rena rama räddningen.

Men sen det här med att talmannen valts "av Sverigedemokraterna" och att regeringsunderlagt nu ligger klart, som Östra Småland formulerar det. Ibland vet jag inte om dessa röda nissar är mest ilskna eller mest lättade att det inte är just de som sitter i ledningen på regeringen just nu. Jag menar, hade Reinfeldt avgått, som de ropat efter, då hade ju rimligen Jimmie Åkesson blivit Mona Sahlins problem att hantera. Stig-Björn Ljunggren tycker att det är regeringen som suttit på höga hästar, men Miljöpartiets tramsiga agerande den 20 september och dagarna därefter passerar obemärkt.

Reinfeldt kan inte rå för hur Vänsterpartiet lägger sina röster. Knappast heller hur SD gör det.

DN 5 okt